14 år igen

Tröttheten efter de senaste veckornas jobbchock har sökt sig inåt i kroppen. Jag är liksom stum i märgen. Mascaran fastnar inte på ögonfransarna, kläderna sitter inte uppe. Det känns som när jag var 14, hade lyssnat på spökhistorier och tjuvrökt hela natten utan att sova en blund. Hyn liksom förvandlades till vax av trötthet.

Jag borde verkligen boka värsta massagen eller ta värsta promenaden eller på annat sätt stärka mig. Men det enda jag orkar är att gå till Sevvan och köpa en latte, sen somna framför Vita Huset. I det här läget kan inte ens hoppet om att Josh och Donna ska hångla hålla mig vaken.

Kommentarer
Postat av: cubeXpert

Håll hoppet uppe, de kommer att hångla... ;-)

Postat av: Åsa

Men berätta inte då! :-)

2007-03-09 @ 20:34:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback