Varför blev domen inte tvångsvård?
Jag tycker nog att domen ur ett rent utilitaristiskt perspektiv blev rätt till sist ändå även om jag blir oroad över den blodtörst som härjar på internet där vissa vill ha rätt att skjuta folk som släntrar över privat mark.
Straff är väsentligen ett nödvändigt ont som samhället tar till för att förhindra att ett större ont uppstår.
Dels handlar det om att hålla farliga människor inspärrade så de inte utgör någon fara för almännheten. Mord är enligt brottsstatistiken ett brott med anmärkningsvärt få recidiv. Detta kombinerat med den speciella situation varvid mordet ägde rum gör det inte särskilt troligt att pappan kommer att begå fler mord. Således finns det ingen anledning att spärra in honom av säkerhetsskäl.
Skulle en högre straffskala eller större nitiskhet ha någon påverkan på hur många brott av denna typ som skulle begås?
Skulle pappan handlat annorlunda omk han någonstans i bakhuvudet skulle vetat att han skulle få ett hårt straff om han skulle ha skjutit någon?
Detta är givetvis omöjligt att svara på utan rejäla epidemiologiska studier, vilka också skulle ha varit otillräckneliga. Min egen inlevelseförmåga säger dock att jag nog skulle ha handlat likadant som honom om ett antal människor beväpnade med påkar med uppenbart kriminellt uppsåt skulle avancera mot mig oavsett om jag skulle ha kännt dem från tidigare eller de hade varit främlingar.
Inte för att jag tycker att det är bra att döda brottslingar utan för att jag skulle vara livrädd!
Bättre att vara levande i fängelsecell än ihjälslagen skulle jag tänka om jag vore kallsinnig nog. Därför finns det inget avskräckande värde med ett straff vid det här brottet.
Viss berättigad oro uppstår givetvis för att denna domen uppmuntrar till medborgargarden.
Visserligen är detta sant men samtidigt är medborgargarden bara symptom på att rättsväsendet inte fungerar. De upplöses när medborgarna är tillfredställda med säkerhet.
Att motarbeta medborgargarden utan att erbjuda skydd är ungefär som att motarbeta sprutbyten till narkomaner utan att erbjuda adekvat vård eller motarbeta prostitution utan att erbjuda ett vettigt ekonomiskt alternativ.
Människors grunproblem som leder till de destruktiva gärningarna finns kvar och kommer antagligen bara att leda till andra desperata gärningar.
Vi ska skydda oss från medborgargarden genom att erbjuda ett adekvat rättsväsende, inte genom att straffa desperata människor.
Det största problemet är givetvis vad man ska göra med ungdomarna. Det skälls både på föräldrar och myndigheter.
Däremot vet jag ingen som har presenterat en handlingsplan för hur man ska ta sig ann dessa ungdomar på glid och göra vettigt folk av dem.
Jag tror att det beror på att ingen riktigt vet hur det skall gå till.
Ingredienserna bakom en god samhällsmedborgare torde ju vara en mix av en arv och miljö samt en massa faktorer vi inte känner till som i brist på vårt kunnande måste betraktas som ren slump.
Slumpen rår vi inte över, arvet är rent oetiskt att försöka styra över.
Miljö går det möjligen för samhället att influera en smula, men det är mycket långt ifrån att kunna garantera varje barn en god uppväxt.
Möjligen går det att fundera över kreativare straff än vad vi har idag. Istället för kriminellskolan ungdomsanstalten kanske man skulle kunna straffa ungdomarna med att hänga på dem en liten knappt synlig kamerasond och en GPS-sändare och låta ett vaktbolag hålla allihopa under upsikt så att de inte vågar hitta på något. Kanske skulle detta även leda till att missförhållandena inom familjen skulle kunna upptäckas och en större förståelse från den blodtörstiga allmänheten kunna åstadkommas.
Kanske, och de må låta cyniskt men iallafall, måste vi helt enkelt acceptera att sånt här händer ibland, att det är en statistisk orimlighet att tro på ett gott samhälle och att vårt rättssystem måste ta hänsyn till denna tingens ordning och inte lägga ytterligare börda på offren genom att straffa dem i onödan.