Snålt, tycker jag.

Niklas Larsson recenserar Park Hotell i Norrbottens-Kuriren: Som med all bra indie måste man liksom bli kompis med musiken och dess brister innan man kan gilla den.

Nä, Niklas, så här är det med Park Hotell: Det här är indie som promenerar rakt in i hjärtat vid första lyssningen och slår sig ner där. Sorgsen stark fjäderlätt ljuvlig pop som tvingar en att gråta en skvätt över världen.

(som alla läsare av denna blogg har märkt vid det här laget är jag inte mycket för att älska på nåt svalt sätt)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback